Jobbskatteavdraget ger ökad sysselsättning och minskat utanförskap

I en rapport från LO kritiseras regeringens inkomstskattesänkningar. LO menar att jobbskatteavdraget ger för magert resultat och kostar för mycket. Man menar vidare att det inte är tillräckligt effektivt för att hjälpa de som befinner sig längst från arbetsmarknaden.

I rapporten kommer emellertid LO också fram till att regeringens politik ger 70 000 - 100 000 nya jobb. Det är en beräkning som stämmer väl överens med andra som gjorts, bl a av Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet.

Trots detta tar LO tydligt avstånd från jobbskatteavdraget, utan att presentera några egna förslag för fler jobb. Vad LO egentligen vill, förutom att satsa ännu mer pengar på kompetensutbildning för arbetslösa, är oklart.

LO:s syn på jobbskatteavdraget skiljer dig delvis från socialdemokraternas. Socialdemokraterna har, mer eller mindre tydligt, accepterat åtminstone jobbskatteavdragets två första delar.

I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg motiven bakom jobbskatteavdraget och vilka effekter det ger: Sverige har sedan länge präglats av ett stort och grundläggande problem - för få har haft jobb. Huvudorsaken till detta har varit att det lönat sig för dåligt att arbeta, jämfört med att inte arbeta alls. Regeringen har därför presenterat ett omfattande sysselsättnings- och tillväxtprogram som väntas ge betydande effekter på lång sikt. I två steg har jobbskatteavdraget hittills sänkt skatten på arbete med cirka tusen kronor för en genomsnittlig heltidsarbetande. Ytterligare skattesänkning med ett tredje steg planeras att tas den 1 januari 2009.

• Jobbskatteavdraget gör att det lönar sig mer att arbeta och gör att hushållen får mer i plånboken efter skatt.

• Jobbskatteavdraget är utformat för att främst gynna dem med låga inkomster. Tre fjärdedelar av jobbskatteavdraget går till låg- och medelinkomsttagare.

• När det lönar sig bättre att arbeta blir det fler i arbete och minskat utanförskap. Arbete innebär ökad välfärd och trygghet för den enskilde, men också för samhället som helhet. När det är fler som arbetar tryggar vi vår framtida välfärd (skolan, sjukvården och omsorgen).

• Med fler i arbete minskar inkomstskillnaderna. Jobbskatteavdraget är därför en rättvisereform.

• När individer och familjer får mer kvar i plånboken efter skatt ökar självständigheten och möjligheterna att utforma sitt eget liv. Jobbskatteavdraget är därför också en frihetsreform.

För de som står längst ifrån arbetsmarknaden, t.ex. förtidspensionärer och långtidssjukskrivna är det inte bara ekonomiska drivkrafter, i form av t.ex. jobbskatteavdraget, som underlättar vägen tillbaka till ett jobb. Andra viktiga verktyg, för att underlätta för de som står längst från arbetsmarknaden, som regeringen infört är bland annat rehabiliteringskedjan samt nystarts- och nyfriskjobb.

Utanförskapet har minskat rekord mycket sedan regeringen tillträdde. 175 000 färre befinner sig i utanförskap i juni 2008 jämfört med juni 2006.